Jobba nära, resa smart

I labbet Jobba nära, resa smart, undersöktes hur arbetspendling kan minska och livspusslet förenklas för boende i Tullinge utanför Stockholm. Tullinge är en ytterförort med stort bilberoende, och där många boende har långa dagliga arbetsresor. Här byggde designforskarna Teo Enlund och Martin Sjöman en jobbhubb[1], en professionell arbetsmiljö nära hemmet, som i kombination med nya mobilitetstjänster kunde ge möjligheter för människor att göra färre jobbresor och cykla mer.

Jobbhubben utvecklades Inom forskningsprogrammet Mistra SAMS och drevs som ett Living Lab 2019–2021. Därefter drev det under ett år som en kommersiell pilot av Botkyrka kommun i samarbete med den lokala entreprenören Vakansa.

Deltagare till forskningsprojektet rekryterades både lokalt i området, och genom Mistra SAMS forskningspartner Ericsson. Genom projektet fick de tillgång till en fullt utrustad professionell arbetsplats i en kontorslokal i Tullinge centrum, mittemot pendeltågsstationen. I jobbhubben fanns 16 skrivbord med dataskärmar och tangentbord, delade mötesbås, fikarum och gemensam skrivare. Deltagarna fick även tillgång till en elcykelpool som bokades i en webbapp.

Syftet med studien

Studien inleddes före utbrottet av Covid 19, och vid denna tid var det mycket få som kunde arbeta på distans, mer än någon enstaka dag i månaden eller tex när barnen är hemma sjuka. Tillsammans med deltagarna som “medforskare” undersöktes hur den här typen av tjänster kan fungera i människors arbetsliv och vardag. Syftet med studien var att undersöka om en professionell arbetsmiljö och tillgång till en arbetsgemenskap i närsamhället kan göra det möjligt att arbeta nära bostaden några dagar i veckan, samt om detta i kombination med olika mobilitetstjänster kan leda till minskad miljöbelastning av privat bilåkande. En annan hypotes var att distansarbete kan bidra till att ge mer liv åt ett lokalt centrum där det saknades kundunderlag för tillräckligt serviceutbud.

Resultat

Studien har lett till flera viktiga insikter om effekter av digitalt arbete på människors vardag, deras arbete, livskvalitet och även på deras närområde. Det visade sig vara mycket svårt för de flesta deltagarna att ta sig förbi alla strukturer, normer och rutiner som hindrade dem att vara borta från den fysiska arbetsplatsen. Kunskapen om distansarbete var mycket låg före Covid, och det kom tex som en överaskning att många deltagare beskrev jobbhubben som en plats där de kunde koncentrera sig och få jobbet gjort, i högre grad än på sin vanliga abetsplats där de oftare stördes av kollegor som behövde deras medverkan.

I studien gjordes försök med att “utmana” deltagarna till att mer aktivt och reflektivt delta i forskningen. En försöksgrupp ombads tex att försöka använda jobbhubben minst tre och helst fyra dagar i veckan under en testperiod på tre veckor, och att samtidigt föra löpande dagboksanteckningar om de hinder och svårigheter de stötte på.

Det mindre antal deltagare som lyckades övergå till att använda jobbhubben mer regelbundet upplevde stora positiva skillnader i livskvalitet och skapade snart en mer lokal livsstil. I denna grupp var det tex fler deltagare som skaffade sig en elcykel, och som framhöll att den lokala arbetsplatsen gav dem mer tid till sådant som träning eller att få en närmare relation med sina barn.

Att arbeta på jobbhubben fick även en av deltagarna att helt omvärdera sin livssituation, och efter bara ungefär en månad sa hon upp sig från jobbet och tog ett jobb närmare hemmet för något lägre lön.

”Det kändes så trevligt att umgås med människor i närområdet. Att cykla till jobbet får mig att må så mycket bättre. Förut hade jag typ två liv: ett liv i staden och ett här. Nu känns det mer som…. det känns tryggare att vara närmare mina barn. Jag kan gå hem vid lunchtid om jag måste hämta något.”

Det är intressant att fundera över vad som kunde ha hänt om covidpandemin aldrig hade inträffat. Innan dess fanns det ett växande kommersiellt intresse för coworking, men endast i centrala städer och främst i syfte att stödja nätverkande mellan företag. Jobbhubben identifierade flera hinder för distansarbete, och gav viktiga insikter för utformning och placering av sådana center för distansarbete. Konceptet väckte intresse både från arbetsgivare, beslutsfattare och coworking-aktörer, till vilka dessa resultat kunde ha kommunicerats, och möjligen lett till åtgärder.

Flera andra forskare deltog i det löpande arbetet i studien, främst Bhavana Vaddadi och Tina Ringensson.

Publikationer kopplade till Living Lab ”Jobba nära, res smart”.

• Sjöman, M. (2023). Living the Change: Designerly modes of real-life experimentation. Doctoral dissertation, KTH Royal Institute of Technology. PhD Thesis (2023)
• Vaddadi, Bhavana; Understanding the system-level for Mobility as a Service: A framework to evaluate full-scale impacts of MaaS, PhD Thesis (2022)
• Vaddadi, Bhavana; Hesselgren, Mia; Kramers, Anna (2022), Report " Living Lab #2 Work near, Travel Smarter "
• Vaddadi, Bhavana; Hesselgren, Mia; Kramers, Anna (2022), Report " Living Lab #2 Work near, Travel Smarter: Effects of COVID-19 pandemic on work & travel life ".
• Vaddadi, Bhavana; Ringenson, Tina; Sjöman, Martin; Hesselgren, Mia; Kramers, Anna (2022), " Do they work? Exploring possible potentials of neighbourhood Telecommuting centres in supporting sustainable travel ", in "Travel Behaviour and Society", Volume 29, October 2022, Pages 34-41.

[1] I våra vetenskapliga publikationer beskrevs jobbhubben som ett center för distansarbete (Neighborhood Telecommuting Centre).